BARF

Hunden är ett rovdjur och bör äta därefter. Med det menas den typ av mat som hunden skulle äta ute i naturen – rått kött, ben, organ och grönsaker. Numera kallas denna typ av utfodring allmänt för BARF - Biologically Appropriate Raw Food (Biologiskt Anpassad Rå Föda) eller Bones And Raw Food (ben och rå mat).

BARF kan delas upp i olika undergrenar; t.ex prey-modellen eller färskfoder. Det finns flera olika sätt att utfodra sin hund med BARF, och det gäller att hitta den modell som passar din hund bäst.

Gemensamt för alla utfodringsmodellerna inom BARF är att man strävar efter att utfodra hunden så som den skulle ha ätit i det vilda. BARF handlar om sunt förnuft, att titta på vilt levande djur och vad de äter. BARF handlar om att gå tillbaka till ett mer naturligt sätt att utfodra, som innan torrfodret kom. Hundar ska gnaga på köttiga ben.

Tittar man på hundens kropp ser man tydligt att den är en köttätare. Hundens tänder är spetsiga för att den ska kunna äta och tugga kött. Hundar har också en stor magsäck, vilket är typiskt för köttätare. Detta innebär att de kan överleva trots att de äter sällan. Hundens tarm är också kort, vilket visar på att hunden är en köttätare. Ett djur med lång tarm smälter fiber, eftersom hundar inte äter stora mängder fiber, behöver de helt enkelt inte en så lång tarm.

Rå föda är en väsentlig del av BARF, eftersom hundar äter sin mat rå i det fria. På det här sättet behåller maten näring, smak, vitaminer och mineraler.

Idag består en typisk BARF-diet i regel av 60–70 % råa köttiga ben och 30–40 % kött, inälvor, frukter, grönsaker, ägg- och mjölkprodukter. Om man istället föredrar prey-modellen brukar fördelningen vara 80 % muskelkött, 10 % ätbara ben, 5 % lever och 5 % övriga inälvor (organmix).

Skillnaden mellan traditionella BARF-modellen och prey-modellen brukar vara tankarna kring om hunden är en karnivor (köttätare) eller en omnivor (allätare). De som förespråkar prey-modellen anser att hunden är en karnivor, och därmed ska få i sig allt den behöver genom att äta olika delar av sitt byte. Frukt, grönsaker och annat ska inte behövas. De som istället förespråkar BARF-modellen anser att hunden är en omnivor och att kosten ska omfatta även grönsaker.

Köttiga ben
Råa ben innehåller majoriteten av hundens tio essentiella aminosyror. Om du utfodrar hunden med råa köttben kan du vara säker på att den får sitt proteinbehov täckt. Köttben bör först och främst vara mjuka, ätbara ben som består av ungefär hälften kött och hälften ben. Så länge benen är råa kan hunden äta alla sorter, för att fasa in kan man t.ex ge kyckling och kanin som har fina, mjuka ben.

Kött
Kött innehåller till skillnad från ben, alla de essentiella aminosyrorna. Att enbart ge kött till sin hund är dock inget som rekommenderas. Det saknar viktiga ämnen som kalcium, C-vitamin och jod bland annat. En diet på bara kött kommer att ge överskott av protein och fosfor. Vuxna hundar kan få njurproblem och bristsjukdomar, medan valpar inom några få veckor kan få växtstörningar och skador på skelettet. Ljust kött från kyckling och gris innehåller rent generellt något mindre protein men mer goda fettsyror än får- och nötkött. Kött skall användas som en mindre del i en föda baserat på råa köttben.

Med rött kött menas bland annat nöt, gris, lamm- och fårkött och viltkött. Även kanin och get brukar räknas hit.

Vitt kött är främst kött från fågel som kyckling och kalkon, och från fisk. Ett undantag är dock struts som räknas som rött kött då det påminner mer om nötkött än om andra fåglars kött.

Som muskelkött räknas inte bara filéer och grytbitar. Även t.ex kindkött, mellangärde, tunga, och hjärta räknas som muskelkött.

Tänk på att variera mellan rött och vitt kött. Foderallergier kan förekomma även hos BARF-hundar, så var uppmärksam på hur din hund reagerar på köttet.

Som nämnts tidigare ska kött alltid ges rått, tillagat är förstås inte farligt att ge men mycket av näringsämnen går förlorat och behöver då kompenseras med tillsatta vitaminer och mineraler. Kött som är kryddat eller saltat/marinerat ska undvikas, och man bör vara försiktig med utländskt kött eftersom djurskyddslagarna i det landet ofta är sämre än i Sverige och risk för t.ex salmonella kan vara högre.

Fisk
Fisk är framför allt en bra fett- och proteinkälla. Dock bör man inte ge för mycket, då både inälvor och köttet innehåller tiaminas, ett enzym som bryter ner B1-vitaminet tiamin. Normalt är fisk en så liten del av hundens kost att det inte är något att oroa sig för, men är man ändå orolig oskadliggör man tiaminas genom kokning, men då förstörs även vitaminerna i fisken.

Ägg
Ägg är en bra proteinkälla. Äggulan är mest näringsrik och innehåller bland annat mycket A-vitamin och B-vitaminer. Gulan innehåller också relativt mycket fett. Dock innehåller äggvitan avidin, som binder b-vitaminen biotin till sig vilket gör att kroppen inte kan ta upp biotinet som finns i fodret, och antitrypsin, som blockerar enzymet trypsin i tunntarmen och minskar upptagning av protein.

Om man ger rå äggvita någon gång då och då är detta ingenting som gör något, men ger man ägg mer regelbundet finns risk för biotin-brist och minskad upptagning av protein vid utfodring av rå äggvita. Båda dessa ämnen bryts ner vid uppvärmning, så t.ex stekt äggvita går utmärkt att ge om man vill ge rå äggula till hunden.

Inälvsmat
Inälvsmat är oftast näringsrik och ute i det vilda är inälvor det första vilda hunddjur äter när de har dödat ett byte. Inälvor innehåller en viktiga och även zink, magnesium, järn och selen. Det är också en bra proteinkälla och har ett innehåll av fettsyrorna omega-3 och omega-6. Delar som räknas till inälvorna är t.ex lever, vom, njure och lunga. Inälvsmat skall alltid införskaffas från leverantörer med kontroller, med tanke på parasiter.

Grönsaker och frukt
Grönsaker förser hunden med fibrer och det är viktigt för en god tarmhälsa, och just grönsaker är en unik fiberkälla. Man får också omega-3 fettsyror, antioxidanter, enzymer och vitaminer genom grönsakerna. Gröna bladrika grönsaker som spenat, kål, broccoli, brännässlor och sallad är det bästa - men morot, rödbetor och andra rotfrukter är ett bra komplement emellanåt.

Grönsaker som bör undvikas är t.ex aubergin, som innehåller det för hunden giftiga ämnet solanin, och bönor, som i rått tillstånd innehåller phasin som kan ge mag- och tarmbesvär.

Frukt innehåller egentligen mest vatten men också A- och C-vitamin. Hunden kan äta alla typer av frukt och som med grönsakerna måste den finhackas för att hunden skall kunna tillgodogöra sig sig den. Övermogen frukt passar bäst, men rutten frukt skall så klart undvikas.

Tillskott
Tillskott kan ibland vara nödvändigt att ge. I en balanserad kost är det egentligen bara tillskott av fiskolja som är nödvändigt, men eftersom hundarna är individer behöver vissa av dem tillskott av annat för att må bra. De dagar hunden inte får ätbara ben kan man ge benmjöl eller äggskalspulver till måltiderna. Omkring en tesked per 100 gram kött kan vara en bra mängd.

Grundprinciper och balans
Hunden behöver inte äta alla de nämnda fodermedlen eller tillskotten varje dag, utan snarare ett varierat urval under en period på 2-3 veckor. Om du håller dig innanför grundprinciperna, så finns det stort utrymme för variationer när det gäller daglig sammansättning.

60-70 % köttiga ben - Det skall vara mjuka och ätliga ben, hälften ben och hälften kött.

15-40 % mixade grönsaker med tillsatser - Detta justeras efter hundens ålder, hull och aktivitetsnivå. Man använder sig av finhackade frukt/grönsaker och det mesta bör komma från gröna bladrika grönsaker (spenat, brännässlor, olika sallader) och eventuellt frukt.

Variation
Variation är viktigt. När magen har ställt om sig kan du börja variera kosten. Ge din hund olika ben, kyckling-skrov, vingar, nötkött, viltkött med mera. Alla hundar är dock individuella och man bör därför prova sig fram och se vad som passar sin hund bäst. Om man tycker det är svårt att själv komponera ihop en helt egen BARF-meny så finns det en mängd olika bra alternativ. Det finns exempelvis flera olika färskfoder på marknaden, dessa färskfoder är vitaminiserade och det enda man behöver tänka på är att ge rätt mängd.

Det finns även massor med bra färdiga BARF-produkter, exempelvis färdiga köttkross-korvar och organmixar som man kan komponera ihop själv, så att det blir en fullgod meny till hunden. Dessa malda produkter är ofta mer praktiska än hela köttbitar och ben, speciellt om man utfodrar inomhus.

Ben får under inga omständigheter kokas eller hettas upp, eftersom de farliga flisorna då lätt lossnar från benen, och blir skadliga för hunden. Råa ben är helt enkelt mjukare och du kan ge dem till din hund utan att behöva oroa dig. Observera att det förekommer fall där djurägare kokar maten till sina djur. Ett sådant fall kan vara vid t.ex magproblem, då man kan koka vit fisk och ris, men i BARF-sammanhang är det meningen att det skall vara rått.

Mer om essentiella aminosyror
Protein är mycket stora molekyler och består av långa kedjor med hundra-tals, och ibland tusentals mindre beståndsdelar, aminosyror. En del av dessa aminosyror är livsnödvändiga (essentiella) och dessa måste katten eller hunden få i sig via födan, eftersom hunden inte kan bilda dem själv i kroppen.

Tio aminosyror är essentiella för hundar: Arginin, histidin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, treonin, tryptofan och valin. Dessa tio är essentiella även för katt, men katten har också ett elfte – taurin. Kroppen har olika förmåga att ta upp olika proteiner. Ett protein som kroppen enkelt kan ta upp, är ett protein med hög smältbarhet, d v s en hög andel tas upp under matsmältningen. Rent kött har ofta hög smältbarhet, liksom vom, lunga och lever. De proteinkällor som har låg smältbarhet och/eller där aminosyror finns i för låga halter i förhållande till hundens behov har lägre kvalitet, exempelvis ben och många vegetabiliska proteinkällor. Ofta har färska råvaror en högre kvalitet än torkade råvaror, eftersom de senare upphettats både när de torkats (t ex köttmjöl) och sedan en gång till vid exempelvis bakning, vilket är grundprincipen i BARF – att rå utfodring är så mycket bättre för hunden än torkat, upphettat och processat torrfoder.

I torrfoder, till skillnad från BARF, kommer största andelen protein från vegetabilier och den lilla andel protein som faktiskt kommer från kött (i värsta fall kött-biprodukter) är mer eller mindre förstörd genom tillverkningsprocessen.

I torrfoder tillsätts fosfater, bakteriekulturer, örter, glukosamin, o.s.v. i all oändlighet, allt för att uppväga en usel aminosyraprofil, samt höga andelar spannmål och kolhydrater.

Många erfarna ”barfare” har märkt att BARF-utfodring hjälper: • för viktproblem
• mot allergier
• mot atopi
• mot ledinflammation
• mot bukspottkörtelinflammation
• mot muskelparasiter
• för matsmältningsproblem
• för att eliminera dåligt andedräkt, kropps- och avföringslukt

Många erfarna ”barfare” har märkt att rå föda ger hunden:
• bättre allmän hälsa
• mera energi
• bättre aptit
• förbättrat immunförsvar
• mindre och mera kompakt avföring
• friskare hud
• glansigare päls
• renare tänder